Byggnader post corona – nätverk för utveckling av metoder, verktyg och infrastruktur för minskad risk för spridning av virus i inomhusmiljöer
Det övergripande syftet med den föreslagna forskningen är att stödja byggsektorn att utforma och upprätthålla hållbara byggnader med en hälsosam och god termisk inomhusmiljö med de följder som aktualiserats av den eskalerande
klimatförändringen. Tidigare forskning har identifierat hur extrema temperaturer, med extrem kyla och värme, kan ställa helt nya krav på ventilations- och
klimatsystemen. Beaktar vi också förändringarna i ekosystemen så konstateras att vi sannolikt kommer att få uppleva nya typer av luftburna sjukdomar bortom
COVID-19-pandemin. Vidare är det mer angeläget än någonsin att byggsektorn tar större ansvar att minska de globala koldioxidutsläppen
Behovsbild och projektsammanfattning
Coronapandemins framfart under de senaste knappa två åren har för de flesta av oss inneburit både små och stora förändringar i vårt dagliga liv. Många av förändringarna har varit påkallade för att minska risken för spridning och smitta. Just frågan om hur COVID-19 sprids är något som forskare över hela världen arbetar med just nu. Sannolikt kommer världen också att få se fler viruspandemier under kommande årtionden och de byggnader som konstrueras idag måste ta hänsyn till detta. Identifierade faktorer som kan öka risken för framtida pandemier är klimatförändringen i kombination med den kraftiga minskningen av jordens naturliga ekosystem. Det förväntas resultera i ökad närhet till vilda djur, som tidigare varit mer eller mindre isolerade från människor. Det kan öka risken för att djuren överför nya typer infektionssjukdomar.
På så sätt så kan klimatförändringen i samspel med hur de naturliga ekosystemen krymper förväntas öka risken för infektionssjukdomar. Inomhusmiljöns och ventilationens koppling till smittspridning är ett komplext område som är förknippat med många viktiga forskningsfrågor. Gemensamt för sjukdomar kopplade till virus och bakterier är att de främst sprids inomhus. Sjukdomsspridningen har därmed på olika sätt med byggnader att göra, mer specifikt med ventilation, planlösning och beteende. Smitta via luft har varit en avgörande komponent för många av de farsoter som utvecklats till pandemier såsom influensa, smittkoppor och nu COVID-19. Ofta är denna smittväg svårast att förhindra. I det framtidsperspektivet finns det därför all anledning att söka mer kunskap om hur luftburen smittspridning i inomhusmiljön kan minskas.
På senare år har det kunnat konstateras att klimatförändringen skapar allt mer extrema temperatursvängningar och att förloppen kan vara snabba. Förändringarna i inomhusklimatet ställer nya krav på befintliga system för ventilation, värme och kyla i byggnaderna. Behov av ny kunskap inbegriper både hur befintliga byggnader ska förändras och hur nya byggnader ska designas för att upprätthålla gott termisk inomhusklimat utifrån olika framtida scenarier på förändrat utomhusklimat.
Samtidigt som klimatförändringen i sig medför att det i framtiden kommer att krävas åtgärder i bebyggelsen för att minska smittrisk och att tillhandahålla gott inomhusklimat under extrema klimatbetingelser, så måste användningen av energi och resurser minimeras för att klimatförändringen inte ska accelerera ännu mer. Alla förslag på åtgärder och ingrepp i bebyggelsen har klimatpåverkan och den måste värderas. Den problematiken kännetecknas av en komplexitet som kräver samtidig närvaro av flera discipliner. Samverkan mellan forskare och avnämare är angelägen liksom undersökningar som är såväl teoretiska som experimentella. Experimentella studier behöver göras både i kontrollerad laborativ miljö och i fält.
Föreliggande ansökan har målet att utveckla hållbara metoder för att konstruera och förvalta hållbara inomhusmiljöer som utmärks av gott termiskt klimat, med liten risk för virusspridning. Det ska genomföras med ett tvärvetenskapligt angreppssätt och i samverkan mellan forskare och avnämare. Metoden baseras på att nätverk för samarbete upprättas och aktiveras. Genom den bredd av expertis som finns vid de fyra deltagande universiteten (Chalmers, KTH, Lund universitet och Umeå universitet) kan vi täcka in olika nödvändiga perspektiv och metoder som behövs för att designa en god inomhusmiljö utifrån hållbarhet, energianvändning, hälsa och smittrisk. Vi kommer bland annat undersöka en kombination av modeller för att på ett mångsidigt sätt utvärdera luftflöden, energianvändning och spridning av smittämnen och andra hälsoskadliga partiklar i luft.
Med hjälp av de olika testanläggningar som finns, såsom KTH live-in-lab och aerosollaboratoriet i Lund, har vi möjlighet att testa lösningar experimentellt. En stor del av projektet syftar till att sätta ihop en gemensam metodik för design av en hälsosam byggd inomhusmiljö i en varmare värld. Metodiken kommer att testas konceptuellt, beskrivas vetenskapligt och kommuniceras som en resurs och ett hjälpmedel för de många avnämare som vi har kontakt med från norr till söder.
Med hjälpa av deltagandet så kommer projektet att identifiera och utvärdera metoder för att utforma hållbara byggnader med hälsosam inomhusluft och minimal risk för överföring luftburna sjukdomar. Resultaten kommer att användas till utformning av råd, rekommendationer och goda exempel på hållbara koncept.
Forskarteam
- Jonas Anund Vogel, Föreståndare KTH Live-In Lab
- Lars Ekberg, Adj Prof, Indoor Climate Technology, Building Services Engineering, Chalmers, CIT Energy Management AB
- Aneta Wierzbicka, Lektor, Ergonomi och Aerosolteknologi, LTH, Koordinator för Centre for Healthy Indoor Environments (CHIE)
- Jakob Löndahl, Lektor, Ergonomi och Aerosolteknologi, LTH
- Thomas Olofsson, Professor, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, Umeå Universitet
- Sasan Sadrizadeh, Forskare Docent, avdelningen för Byggteknik och design, KTH
Referensgrupp
- Britta Permats, VD, Swedish Ventilation
- Rikard Silverfur, Chef för utveckling och hållbarhet, Fastighetsägarna
- Peter Brander, Expert, Enheten för hälsa och bygg, Boverket
- Erik Eklund, IT och säkerhet, Länsgården Fastigheter, Örebro
- Ulf Krüger, Teknisk undersökningsledare, Lokalförvaltningen Göteborg
- Tomas Engdahl, Senior konsult HVAC , Bengt Dahlgren
- Mikael Börjesson, Kompetensdirektör, SWEGON Group AB
- Peter Karlsson, Innovationsledare, Akademiska Hus
- Mark Kretz, Energi- och Miljötekniska Föreningen
- Jimmy Åström, Produktchef, Tovenco
- Tony Gibbs, Projektförsäljning, Geberit
- Micke Dimadis, Innovationsledare, Einar Mattsson
Projektpartners
Projektet utförs i nära samarbete med:
- Akademiska Hus
- Bengt Dahlgren
- Boverket
- Einar Mattsson
- Energi & Miljötekniska Föreningen
- Fastighetsägarna
- Geberit
- Lokalförvaltningen Göteborg
- Länsgården Fastigheter
- Svensk Ventilation
- Swegon
- Tovenco
Läs mer på projektets webbplats: www.buildingspostcorona.se/sv