Gör framtidens smarta byggnader att fastighetsbranschens kompetensbehov förändras?
I denna live session presenterades en studie om förändringar i fastighetsbranschen som beror på ökat fokus på digitalisering och hållbarhet, och hur dessa leder till ett förändrat kompetensbehov.
Reflektion efter KTH Live-In Lab Live Session
Under rubriken ”Gör framtidens smarta byggnader att fastighetsbranschens kompetensbehov förändras?” hölls den 28 maj ett seminarium där Per Fagrell, forskare på ITM Lärande, presenterade resultat från en nyss genomförd studie. I studien har åtta företag inom fastighetsförvaltning intervjuats om deras syn på digitalisering och hållbarhet och hur detta eventuellt leder till nya eller andra kompetensbehov i företagen. Professor Tina Karrbom Gustafsson, KTH, gav sin syn på studien och Ulf Däversjö, Akademiska Hus, och Martin Fors, Einar Mattsson, som blivit intervjuade i studien, fyllde på med kommentarer utifrån hur deras respektive företag arbetar med dessa frågor. Dessutom gav Anders Johansson, KTH:s särskilde utredare för livslångt lärande, en inblick i pågående aktiviteter på KTH inom utbildningsutveckling och livslångt lärande.
Några av studiens slutsatser
- Ökat fokus på digitalisering och hållbarhetsfrågor påverkar i grunden företagen, inte bara de enskilda kompetenser som efterfrågas utan även organiseringen av företagen. Företagen i studien ser digitalisering som en möjliggörare för att uppnå flera mål, bl.a. för att kunna öka tempot i arbetet med hållbarhetsfrågor.
- Digitaliseringen handlar visserligen mycket om teknik, men den måste leda till ökad kundnytta, bättre resultat, effektivare resursutnyttjande etc. För att knyta ihop dessa delar arbetar företagen aktivt med att försöka skapa en positiv innovationskultur i sina företag. Sammantaget leder allt detta till att företagen ser över sina organisationer och några exempel kom fram i intervjuerna; i vissa fall outsourcas funktioner, i andra fall kombineras funktioner som traditionellt sett inte hör ihop i gemensamma avdelningar.
- I slutändan ger det nya kompetensbehov i organisationerna, men, och detta poängterades särskilt av de två företagsrepresentanterna på seminariet, tekniska kunskaper om fastigheter är och kommer att vara grunden för kompetensbehovet inom fastighetsförvaltning.
Kommentarer från några av gästerna
Professor Tina Karrbom Gustafsson kommenterade studien genom att visa ett antal exempel där personer och företag uttalat sig om vad ”smarta” hus är för något. En slutsats av den spaningen var att man får olika svar beroende på vem man frågar och att svaren återspeglar intresseområdet för den person eller det företag som uttalar sig. En konsekvens av detta är att blivande ingenjörer (och andra) behöver besitta förmågan att källkritiskt granska, värdera och problematisera information. Detta gäller alldeles oavsett vilket tekniskt, organisatoriskt eller ekonomiskt område som frågorna handlar om. Tina var även inne på det förändrade ledarskap som krävs när bl.a. ny digital teknik ger förväntningar om ökad effektivitet, enklare processer, snabbare implementering men också en ökad möjlighet till styrning, mätning och kontroll. Detta knöt väl an till Anders Johanssons presentation om KTH:s ambitioner att öka sitt utbud av kurser till yrkesverksamma. På så sätt knöt det ihop hela seminariets viktigaste budskap - det kanske allra viktigaste för blivande ingenjörer är att lära sig att lära nytt och att göra det om och om igen, hela yrkeslivet.
Per Fagrells projektbeskrivning finns under följande länk: Vem kan drifta och förvalta smarta byggnader?
Där kommer även en rapport från studien att publiceras senare i sommar.