Ny KTH Live-In Lab föreståndare:
möt Marco Molinari

Hej Marco, vad har du gjort innan du blev föreståndare för KTH Live-In Lab?

Jag har varit en forskare vid institutionen för Energiteknik på KTH sedan 2017 och jag arbetade med konceptualisering och drift av KTH Live-In Lab. Under min postdoc hos ACCESS Linneaus Center blev jag en del av ett tvärvetenskaplig forskargrupp inom avancerade byggnadskontroller i en av byggnaderna på KTH Campus, som av en slump låg precis framför platsen där Live-In Lab Testbed KTH och Testbed EM finns just nu.

Vad tar du med dig till KTH Live-In Lab som föreståndare?

Under min karriär har jag haft möjligheten att arbeta i grupper med personer med olika bakgrund, vilket har fått mig att förstå både utmaningarna och styrkorna hos tvärdisciplinär forskning. Många av de samhälleliga och hållbarhetsrelaterade utmaningar som vi möter idag visar behovet av mer tvärdisciplinär forskning. Många projekt i KTH Live-In Lab härstammar från ett tillvägagångssätt som är ”botten-upp”, där intresserade forskare föreslår projekt. Vi har utforskat många av de relevanta områdena för hållbar utveckling av byggnader och städer, men kopplingar och möjligheter mellan projekten har inte prioriterats tillräckligt mycket. Jag tror att vi kan använda innovativa konceptuella verktyg, såsom Cyber-Physical-Human-modellen (CPH), för att hantera komplexiteten hos smarta byggnader och städer, via horisontella och ämnesövergripande forskningsområden och främja mer tillgänglig kommunikation.

KTH Live-In Lab har funnits ett tag och utvecklats i nya riktningar. Vad är viktigast under de kommande två åren?

Sedan det etablerades har KTH Live-In Lab framgångsrikt fört samman industri och akademi, med forskare som utvecklar skalbara lösningar i samarbete med samhälleliga intressenter. Värdet av KTH Live-In Lab ligger inte bara i dess unika infrastruktur, utan också i dess ekosystem bestående av mänskligt kapital, testbäddarna, sensorerna och IT-utrustningen som är tillgänglig utanför testbäddarna, tillsammans med galaxen av laboratorier och centrum på KTH, dess samarbeten och finansiärer.

Med tiden har vi blivit mycket bra på att lösa tre slags utmaningar: problem som är svåra att utveckla, vilka vanligtvis kräver både teoretisk och tillämpad forskning, problem som är svåra att testa men behöver lösas för att minska skadestånd och operativa risker, samt problem som är svåra att skala upp, såsom komplexa och mångsidiga utmaningar.

Tre åtgärder krävs för att fortsätta utveckla bästa möjliga forskning och samhällspåverkan. För det första behöver vi öka antal och typer av byggnader som är testbäddar: kontor och grannskap är exempel på nya möjliggörande experimentella installationer. För det andra har vi potential att diversifiera vår forskning mer. Vi tillbringar majoriteten av vår tid inomhus, och living labs kan därmed vara utmärkta experimentella installationer för att observera boendes hälsa, och för att utföra mer forskning inom sociologi, psykologi, och innovativa affärsmodeller. För det tredje så har KTH Live-In Lab:s nätverk en viktig expansionspotential, som kan skapa synergier med KTH:s laboratorier och centrum, och forma långvariga internationella partnerskap med nya living labs i Europa.

Vilka är de trender och teman som påverkar byggsektorn just nu?

Byggnader har blivit smartare, men det finns behov av bättre förståelse av boendemönster samt av boendes beteende och välmående i byggnader. Dålig ventilation och värmereglering resulterar ofta i oväntade beteenden från boende, som att öppna fönster för att få frisk luft under den del av året när fastigheten värms upp. Avancerade kontroller, detektering av fel och förståelse för beteendemönster kan förbättra både prestandan hos byggnader och boendes välmående betydligt. Det nya projektet DOCENT, finansierat av Rebygg, kommer att utveckla och testa boendecentrerade kontroller i KTH Live-In Lab.

Att bygga digitala tvillingar är ett annat innovativt forskningsområde. Det finns få exempel på byggnader med digitala tvillingar på grund av deras komplexitet. Dig-IT Lab möter dessa utmaningar med ett tvärdisciplinärt tillvägagångssätt med fokus på prototyper och skalbarhet, organisationsutmaningar, regelverk och lagar relaterade till den digitala transformationen i byggsektorn.

Byggandet av living labs visar sig vara en innovativ metod för forskning med genomslag, och många universitet och forskningscentrum arbetar för att skapa living labs med olika egenskaper. Vi har påbörjat samarbeten med flera befintliga living labs och europeiska universitet och forskningsinstitut. Vi tror att dessa samarbeten har potential att växa till ett stabilt nätverk för gemensam forskning och kunskapsutbyte.

Hur påverkar dessa trender era projekt och samarbeten?

För att göra skillnad inom dessa framväxande ämnen är starka samarbeten avgörande.