Innovativt borrhålsprojekt initieras nu i KTH Live-In Lab
Projektet om förbättrad borrhålsteknologi har godkänts för finansiering av Energimyndigheten och kommer nu testa sin teknik i KTH Live-In Labs testbädd. Projektet backas med circa 3 miljoner från Energimyndigheten och resten är s.k. "co-financing" från övriga projektdeltagare.
Projektet samlar en stor skara aktörer däribland Akademiska Hus, Avanti System, Bengt Dahlgren, Climacheck Sweden, Einar Mattsson med flera.
Resultaten publiceras och sprids i populärvetenskapliga och branschspeficika tidskrifter, för att möjliggöra bättre bergvärmesystem
Projektet har finansierats av energimyndigheten och genom projektpartners med 6 miljoner SEK för att undersöka och verifiera moderna tekniker inom ämnet bergvärmepumpar (innovativa borrhålsvärmeväxlare och nya metoder för termiska responstest). Syftet med projektet är att ta fram effektivare borrhålssystem samt utöka antal verksamhetsområden där teknologin kan användas.
Bergvärmepumpar är bland de mest energieffektiva teknikerna för uppvärmning och kylning av byggnader. Således ser projektledarna att en verifiering av dessa tekniker kan komma att stötta en vidare etablering av dessa värmepumpar i Sverige och utomlands samt signifikant minska koldioxidutsläpp från uppvärmning och kylning.
Dessa system har en genomsnittlig "Coefficient Of Performance" (verkningsgrad) vid uppvärmning som ligger kring 3,5 (Lund, Boyd, 2015). Det är rimligt att anta att detta tal skulle kunna höjas till 5,0. Enligt statistik från 2015 vid World Geothermal Congress har 20% av alla byggnader i Sverige en bergvärmepump (Gehlin et al., 2015). Trots att teknologin är relativt mogen och har använts både inom kommersiella byggnader och inom hushåll i flera årtionden så finns det fortfarande möjlighet att uppnå en större marknadsandel i Sverige och i Europa. Ett sätt att göra detta är genom att utveckla kostnadseffektiva metoder för att förbättra verkningsgraden och robustheten hos dessa system.
Är du nyfiken på att veta mer om projektet vänligen kontakta projektledaren Alberto Lazzarotto
