Hållbar energikonsumtion via boosting eller nudging, vad fungerar bäst?
“Vi är inte så rationella som vi tror, utan behöver hjälp att fatta kloka beslut i vardagen. Därför behövs det nudges, interventioner som styr våra beslut i en viss riktning”, menar nudgeförespråkarna. ”Det går att påverka utvecklingen av människors kompetens att fatta egna beslut utan nudging eller att använda tvångs- eller ekonomiska styrmedel”, påstår Boosts-perspektivet. Nu har de två strategierna testats i ett fältförsök för att se vilka insatser som har bäst potential för att sänka energiförbrukningen i bostäder.
Under senare år har insikter inom psykologins värld fått ett ökat genomslag inom beslutsfattande. 2017 tilldelades ekonomen Richard Thaler Nobelpriset för sitt arbete med nudging, interventioner som styr våra beslut i en viss riktning.
Lite förenklat tar nudging sin ursprungspunkt i att människans förmåga att fatta beslut är präglad av brister som dessutom är svåra att ändra på. I en motreaktion lanserade KTH-forskaren Till Grüne-Yanoff och kollegan Ralph Hertwig 2016 ett alternativ till nudging, kallat boosting, som vinner allt mer gehör. De var skeptiska till att det skulle gå att visa våra okloka val i psykologiska experiment och menade att kontexten personen befann sig i hade en större betydelse för ett visst resultat. De menade även att människor kan bygga kompetenser som leder till varaktiga beteendeförändringar.
Ett exempel på en nudge är att sätta ett förbestämt värde på temperaturen i en lägenhet (som den boende kan justera i efterhand). Ett annat att regelbundet informera om hur mycket energi grannarna konsumerar. Små knuffar i en viss riktning som bygger på frivillighet, men som ändock är utformad av någon annan än en själv.
Boost, å andra sidan, är inriktad på att förbättra kompetensen genom att orientera och förse personen med enkla regler. Här måste den egna motivationen engageras och det är viktigt att förmedla kunskapen vältajmat. Även boost bygger på frivillighet.
Tillsammans med postdoc Yavor Paunov genomförde Till Grüne-Yanoff ett fältförsök där tre grupper av studenter fick bo i en boost-miljö och i en nudge-miljö. Den tredje, referensgruppen, fick bo i en miljö där de själva fick ta reda på information som ledde till energibesparingar.
Boost-interventioner kommunicerades med hjälp av QR-koder uppsatta vid mikrovågsugnen, dusch och kylskåp. Boost-gruppen fick till exempel information kring hur temperatur, duschning och hur olika typer av matlagning påverkade energiförbrukningen. (Mikrovågsugn är energisnål jämfört med spis och ugn, och ger i flera situationer lika bra eller bättre matresultat.) Via QR-koderna fick de matrecept, tips och energibesparande regler. Nudge-gruppen och referensgruppen fick också tillgång till energibesparande tips, men måste aktivt söka efter den.
Under försöket fick alla tre grupper tillgång till sin personliga konsumtion av el och varmvattenkonsumtion, och tillgång till energispartips. Konsumtionsdata laddades upp till deltagarnas användarkonton en gång i veckan. Sättet att presentera data skiljde sig mellan grupperna. Medan deltagarna i boost-gruppen och referens-gruppen fick sina konsumtionsvärden i en tabellform varje vecka, fick nudge-gruppen konsumtionen presenterad i ett interaktivt histogram, där varje stapel visade användarens veckokonsumtion. En stapel bredvid visade genomsnittskonsumtionen för alla deltagare i projektet. Nudge-deltagarna fick även en uppmaning att försöka spara 10 procent av sin konsumtion under försökstiden. De som antog uppmaningen fick signera sitt löfte. Därefter dök en interaktiv stapel upp i den veckovisa energi-redovisningen, som visade hur pass nära de var att uppfylla sitt mål. Se exempel > (pdf 248 kB)
Efter sju månader sammanställdes el- och varmvattenförbrukning.
–Det visades sig att boost-miljön resulterade i lägre förbrukning. Under försöket fick de allt mer kompetenser och de fortsatte också att ställa om sina vanor, säger Till Grüne-Yanoff.
Till berättar att de även genomfört ett större on-line experiment med en representativ del av befolkningen.
–Deltagarna var mer kritiska till nudge i jämförelse med boost, men de tror att nudge är mer effektivt. Det visar att de tycker det är acceptabelt att bli påverkad via nudge. På frågan om de skulle anta att boost var mera effektivt, så ändrar sig de flesta.
Vad blir nästa steg?
–Det var utmanade att driva projektet under covid-pandemin och vi fick inte så många deltagare som vi önskade för att närmare kunna undersöka de bakomliggande mekanismerna i deltagarnas beslut. I början av mars i år fick vi klartecken för en förlängning av projektet och till höst kommer studenter som är nyinflyttade att rekryteras för ett liknande experiment. Det blir ett omfattande arbete att organisera för 300 studenter och vi hoppas kunna få ett bra stöd från andra relevanta delar av KTH så att vi kan göra ett bra arbete, säger Till Grüne-Yanoff.
Text: Magnus Atterfors
Det här är den 40:e artikeln i Skolan för arkitektur och samhällsbyggnads artikelserie om utvalda forsknings-, utbildnings- eller samverkansinitiativ från respektive institutions verksamhet. Du hittar de tidigare artiklarna här: Arkiv